Gymnasieval

När jag skulle välja till gymasiet så var jag nog som alla andra, visste inte riktigt vad jag skulle välja.. de fanns ju HUR mycket som helst.  Men jag har nästan alltid vetat att jag ville gå något med häst, det kvittade igentligen vad det var just för inriktining, bara det var häst.  Till min stora besvikelse så räknas inte erfarenheter eller kunnighet när man väljer till gymasie. Man tittar endast på betygen och mina betyg är inga man hoppar, hurrar och glädjs över precis. Men jag sökte ändå till precis allt inom hästgymasie världen i nästan hela landet. Besvikelsen var ju stor när jag inte kom in på någon utav mina hästgymnasieval, dock hade jag ju valt en del annat också, som djurvård i skurup tex. Där kom jag in glasklart.

Jag kan säga idag att jag saknar gymnasietiden hela tiden, jag tänker tillbaka och liksom fattar inte hur jag inte fattade hur soft, roligt, givande och helt otroligt kul man hade under gymnasietiden. Man fick ju vara med om så mycket, uppleva mycket, djur nästan dagar i ända. PRECIS så som jag ville ha det.

Nu i efterhand(såhär efter några år) så vet jag att jag inte borde ha gett mig, jag borde faktiskt tagit ett extra år eller läst upp mina betyg under sommaren, för hade jag valt annorlunda på mitt gymnasie.. då hade jag varit något annat idag, någon annan och inte suttit här i lilla Simrishamn(där jag inte känner nån) och jobbat med grisar. Men nä, så ska jag inte säga heller, för de hade ju kkunnat hända ändå. Men om jag bara hade kämpat lite till med mina grundskolebetyg, så jag hade kommit in på en gymnasieskola med hästar ELLER hundar. För det är verkligen DET jag vill hålla på med. Drömmen är ju en gård där man kan ha lite hundstall/pensionat och sen ett utbildnings/inackorderings stall. Så jag hade kunnat jobba hemifrån, bestämma själv osv. Ja, drömmen kan fortfarande uppfyllas, måste bara spara en himla massa pengar sen är de ju bara att starta företag och resten kan jag ju 🙂

Just dehär med att jag så gärna hade velat gå på ett hästgymnasium eller hundgymnasuim är nog mest för kontakterna och praktikplatserna man hade kunnat vara på! Min skola hjälpte inte alls till med val av praktikplatser, så jag valde ju alltid ridskolor.. hur mycket lär man sig där än att gilla dem söta ridskolehästarna och stoppa in näsan i privatstallet och avundas alla jämnåriga vars föräldrar har pengar som kan köpa svergies finaste häst till dem.  Att knyta kontakter är JÄTTEviktigt, att alltid vara trevlig och framme(framåt).. att människor kommer ihåg dig som sånn och vet att du är så är superviktigt. Det är så man får erbjudande, jobb och rykte.

Jepp, nu har jag suttit här i en kvart och önskat mig några år tillbaka. Önska kan man alltid, nu är det som det är och det är inte helt fel det heller. Man undrar ju ändå hur det hade blivit om man ansträngt sig lite mer i sina unga år haha

hare fint!

Annonser

Om libanonstof

Hej! Jag heter Louise och är 25år gammal och bor i Simrishamn med mina 3 hundar. I denhär bloggen kommer jag skriva om hundträning, tävling, gym och hästliv. Även lite annat som musik och fotografi :) Contact:Tertuu@hotmail.com
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s